Stefan Hedqvist är 46 år och sålde ett av sina företag, ITG Gruppen, numera BIS Industriteknik AB, till den tyska koncernen Bilfinger Berger för fyra år sedan.
I försäljningsavtalet ingick att Stefan skulle jobba kvar i företaget i tre år.
– Ifjol gick den tiden ut. Efter att ha jobbat i en storkoncern så saknade jag frihets känslan, jag kände att jag behövde nya utmaningar, säger Stefan.

Livet som heltidsföretagare började1999. Det var då pappa Henry frågade de tre sönerna om någon ville ta över den mekaniska verkstaden som han hade startat 1970. Svart blev till en början nej.
Men efter en vecka ändrade sig en av bröderna.
– Jag kände att det var dags att testa något helt eget ändå. Så jag ringde upp min far och sa att jag köper bolaget, säger Stefan.

Stefan tog kontakt med ALMI och han lyfter fram två personer, Per Jonsson och Tomas Tiger, som särskilt betydelsefulla.
– De blev rådgivare åt mig i början, säger Stefan.

Faderns mekaniska verkstad blev snart ett av flera serviceföretag åt tillverkningsindustrin under namnet ITG Gruppen. Brorsan Conny engagerades så småningom inom verksamheten medan tredje brodern Thomas fortfarande jobbar inom klädbranschen, som design- och produktchef på företaget GANT i Stockholm.

På fem år ökade omsättningen i ITG Gruppen från 9 till 94 miljoner kronor, med positivt resultat varje år. Stefan Hedqvist blev uppmärksammad av Dagens Industri 2005 och plötsligt började olika större företag hör av sig.
Försäljningskonsulten Björn Risby i Falun kopplades in och plötsligt trädde Europas största företag inom industriservice in på banan – Bilfinger Berger, BIS, med säte i Tyskland och 70 000 anställda. Deras svenske representant Kenneth Dahlbom gjorde ett gott intryck på Stefan Hedqvist och det blev affär.
– Dom förstod verksamheten till skillnad från flera av de andra, säger Stefan.

Hur kändes det att bli anställd igen?
– Det var en mental omställning. Men försäljningen till Bilfinger Berger, BIS, gav mig en möjlighet att ha utväxlat någonting i livet.



Ändå kände du en viss rädsla att sälja?!
– Har man drivit eget väldigt länge är det en enorm frihetskänsla att få bestämma helt själv. I vårt företag har vi haft en ledningsgrupp där vi bestämmer tillsammans, ingen styrelse och ingen ägare som måste säga sitt. Det var den frihetskänslan som jag inte ville förlora.

Stefan Hedqvist har alltid varit intresserad av andra länder. Efter åren som anställd på Korsnäs reste han på en semestertripp till Asien och Australien i början på 1990-talet. Det utvecklades (naturligtvis) till en affärsresa på ett år.
– Jag startade SH import och export, säger Stefan som måste le åt sig själv. Jag ramlade över några gamla samurajsvärd i norra Filippinerna som inte var värda så mycket där, men däremot en hel del i Europa.
Och efter att Stefan börjat forska i svärdens historia blev de värda ännu mer.
– Jag upptäckte inskriptioner inuti handtaget och kontaktade japanska ambassaden. Svärden var från andra världskriget då japaner var stationerade på Filippinerna.

Vad lärde du dig av resan som affärsman?
– Att visa ödmjukhet och att det finns helt andra sätt att förhandla än det vi är vana vid här i Sverige. Det finns värden som inte räknas enbart i pengar.

Vad är du mest stolt över i ditt liv som företagare så långt?
– Att jag startade Ungab. Det finns så mycket idéer hos unga människor, och skolprojektet Ung Företagsamhet är verkligen jättebra. Men när ungdomarna är klara med sin utbildning kliver de ut i tomma intet. Därför startade jag Ungab som är ett sätt att finansiellt stötta unga företagare tillsammans med några institutioner och andra företag.

Vad är din erfarenhet av företagsamheten i regionen?
– Mellan oss företagare är det väldigt bra stämning, oavsett om vi är kolleger eller konkurrenter. Men ibland saknar jag en förståelse från det politiska hållet. Jag tycker att andra kommuner, till exempel Söderhamn, kan vara förebilder för hur man kan locka företag – vi fick där ett erbjudande om gratis mark om vi skulle etablera oss, givetvis under vissa förbehåll.
Det finns flera kommuner som jobbar så, och villkoren kan till exempel vara att man säljer mark för en symbolisk krona med kravet att köparen ska investera på marken inom en viss period annars går den tillbaka till kommunen. Det bidrar till att locka företagare till orten. Här i Gävle är det första man får veta att man måste vara med att bekosta nya rondeller.
– En annan sak är att Gävle kommun måste ta sig i hampan och sluta konkurrera med privat verksamhet.

Vem har betytt något extra under den här perioden?
– Min fru Åsa har ju fått dra runt hemmet under de här åren. Sen måste jag nämna två bankkillar: Thomas Wanke och Peter Sällvin, de trodde på min affärsidé och såg till att jag fick låna pengar när de fortfarande jobbade inom Nordbanken och jag skulle dra igång ITG Gruppen. Senare var det P O Bäckström som såg till att banken han jobbade på, S E Banken, lånade ut när vi behövde likvida medel under vår expansion.
– Sen vill jag gärna nämna min personal. Man gör inte en sån här resa på egen hand. Man måste ha chefer och anställda med ett eget engagemang.

Var kopplar du av när du är ledig?
– Jag skulle nästan kunna säga Läkerol Arena. När den var nybyggd var jag där jämt. Min fru tyckte jag skulle ta med mig en tältsäng dit (skratt). Men jag är en Brynäsare ända in i själen. Jag är uppväxt på Jarlavägen 9 B på Brynäs. Att titta på en spännande ishockeymatch är ett sätt att komma bort från vardagen.

Idag bor Stefan sedan länge med fru och fyra barn – alla flickor i tonåren – på Bergsgatan i Gävle. Till familjen räknar han även nakenkatten Wilgot.
– Det är det enda djur vi kan ha i familjen pga av allergier, Wilgot brukar göra mig sällskap i ”pojkrummet” i källaren där jag har TV och bastu. När jag bastar smäller det bara till så sitter Wilgot där bredvid mig. Basta är något han älskar, och han lämnar bastun sist av alla, skrattar Stefan.

Är det något vi inte känner till om Stefan Hedqvist?
– Jag har åtta distriktsmästerskap som brottare i BK Loke. Men det var många kilo sedan (skratt). Sen åker jag gärna enduro, även om jag inte har någon egen maskin just nu.

Att han kan titulera sig hotelldirektör också – det känner vi numera till.