Det frågade jag den tidigare finansministern Anders Borg, som numera arbetar som rådgivare och styrelseproffs inom näringslivet, när han i september föreläste under den populära Företagardagen i Söderhamn.
- En skattereform, en bostadsreform och så mer generösa skattelättnader på personaloptioner, var Borgs svar, med tillägget att man skulle kunna tycka att han borde ha genomfört dessa reformer när han var finansminister.
- Men mina erfarenheter var från storföretagen. Det är nu jag förstår vad småföretag behöver.

Anders Borg fortsatte med att han förmodligen skulle börja med personaloptionerna, det kostar lite men har möjlighet att göra stor skillnad. När innovativa företag ska få tillgång till riskkapital kan de sällan vända sig till banker, eftersom de oftast har för osäkra affärsidéer och för litet eget kapital att använda som säkerhet. Detta är särskilt ett problem med högteknologiska företag som till exempel inte har fysiska kapitalresurser (som maskiner) att använda som säkerhet utan hela företags affärsidé finns i humankapital eller mjukvarukod.

Kvalificerade personaloptioner (KPO) har därför varit ett av regeringen Löfvens viktigaste näringspolitiska flaggskepp, och har syftat till att möjliggöra för mindre bolag i tillväxtbranscher att kunna locka och behålla medarbetare. Den 1 januari 2018 trädde reformen i kraft.

Men kort efter att reformen kommit på plats varnade flera bolag för att rättsläget sätter käppar i hjulet för att de ska kunna användas så som det är tänkt. Skatteverket menar nämligen att teckningsoptioner, det mest populära alternativet, är värdepapper. Populariteten förklaras av att vid leverans av utlovad aktie finns det centrala praktiska fördelar med att låta den anställde, som ett led i personaloptionsprogrammet, förvärva själva aktien via en teckningsoption. Men Skatteverkets tolkning innebär att teckningsoptionerna ska beskattas som värdepapper, det vill säga direkt när den anställde tar emot dem.

Skatteverket tillsatte en utredning vars första ställningstagande presenterades i augusti. Ställningstagandet ger uttryck för en restriktiv syn i de delar som handlar om teckningsoptioner. Skatteverket presenterar inte annan uppfattning än att en teckningsoptioner leder till att skattelättnaderna uteblir.

Lagstiftarens intentioner är att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Men Skatteverkets agerande innebär en betydande osäkerhet för företagen, som så klart inte vill ge ut optioner som riskerar att träffas av hög beskattning. Hela syftet med det nya systemet har försvårats av det osäkra rättsläget.

Det borde onekligen nästa regering ta tag i.