2018 har haft en ljus början. Konjunkturutvecklingen är positiv och företagen visar på en fortsatt hög vilja att anställa. Men i viktiga branscher som byggbranschen och bland företag inom hotell- och restaurangnäringen har antalet konkurser ökat jämfört med fjolåret, enligt affärs- och kreditupplysningsföretaget UC. Detta, tillsammans med mindre optimistiska framtidsutsikter hos marknadsbedömare, inköpschefer och bankchefer, tyder på att konjunkturläget kan komma att försämras under året.

Behovet av åtgärder och en näringspolitik som på allvar stärker företagarklimatet är därför brådskande för de politiker som kommer tillträda valet 2018. Företagsklimatet och näringslivets konkurrenskraft behöver sättas högre upp på agendan - i såväl kommun, region som hos regeringen.

På fyra områden är reformer för att stärka svensk konkurrenskraft särskilt nödvändiga:

1. I dagsläget är det svårt för växande svenska företag att hitta den kompetens de söker. 26 % av länets småföretagare uppgav i den senaste Småföretagsbarometern (2017) att bristen på rätt kompetens var deras största tillväxthinder. Samtidigt har vi i Sverige vad ekonomer kallar en låg utbildningspremie, vilket innebär att en investering i utbildning lönar sig dåligt i Sverige relativt andra länder och inom de flesta yrkesområden. Utöver lägst utbildningspremie har Sverige samtidigt högst marginalskatter i OECD. Att utbilda sig och att använda den utbildningen behöver löna sig bättre, inte minst för den som väljer en utbildning inom ett bristyrke.

2. Arbetsmarknadens parter driver på löneutvecklingen samtidigt som den svenska kollektivavtalsmodellen tycks försvåra utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden. Trösklarna in på arbetsmarknaden för dem som saknar erfarenhet och rätt kvalifikationer behöver sänkas. Då skapas en plattform från vilken personer sedan kan ta steg vidare på arbetsmarknaden. I Sverige är skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden bland de högsta i världen - i vårt län finns de högsta siffrorna i Sverige. Här är trösklarna extra höga, och det finns ett särskilt behov av reform.

3. Sverige har ett högt skattetryck som hämmar konkurrenskraften. Skatter behövs för att finansiera samhällstjänster och välfärd, men de måste utformas så att drivkrafterna till företagande, utbildning och jobb inte undergrävs. Eget företagande och att bygga företag måste löna sig, och förslag som motverkar dessa drivkrafter leder till lägre tillväxt och i förlängningen till mindre resurser för vår gemensamma välfärd.

4. Attityden till företagande måste förändras. Under de senaste tre åren har en rad förslag presenterats som försvårar för företag och som sänker deras lönsamhet. Lokalt finns det flera exempel på hur politiker och tjänstemän misslyckats både inför och under byggprojekt med en dialog med företagare, något som är viktigt för att de ska kunna förbereda sig och sin verksamhet på bästa sätt vid omfattande förändringar. Ledande politiker måste uppmuntra, inte motarbeta företagande.

I höst är det val. Om politiker på alla nivåer inte förmår stärka det svenska företagsklimatet kommer konkurrenskraften långsiktigt att försvagas, med lägre tillväxt och välstånd till följd.

Politiker som i valdebatten menar allvar med att stärka den svenska ekonomin måste därför börja med att åtgärda det som hämmar det svenska näringslivet. Politiker som i valdebatten menar allvar med att stärka välfärden i Gävleborg måste börja med att åtgärda det som hämmar regionens näringsliv.